Hur svårt kan det vara att göra en busskapning?
Den 12:e mars 2009, på våran nationaldag hadde vi planerat att göra diverse småbus och vandra runt på stan. En sak vi planerat in i minsta detalj var att vi skulle kapa en av stadsbussarna. Vi började under vintern och spånade på detta och vi pratade med chefen på stadsbussarna om vilken buss och tid. Och han skulle snacka med busschauffören och berätta vad som var på gång. Radion blev meddelad om vad som var på gång, så de skickade en reporter. En nyhetssida på nätet blev förvarnade genom ett samtal som lät ungefär så här: -”Du skulle ni vara intresserade av en nyhet där en buss blir kapad av en armé”. -”Ja mycket, vad är på gång?” -”Nja vill inte berätta mer men ni kommer få se!” Sen la jag på. Jag skulle velat vara en fluga på deras vägg efter det samtalet.
Då är det den 12:e och jag är på väg in mot Östersund, kommer att tänka på att det kan finnas mycket oroliga medborgare även i denna lugna del av landet och tänkte att polisen borde kanske få veta vad som är på gång. Ringer då 11414 som är till polisen i mindre brådskande ärenden. Kommer då till en larmcentral någonstans i Sverige, och det samtalet blev mycket intressant:
-Polisen. -Ja hej, marcus heter jag kan du koppla mig till polisen östersund. -Vad är det som har hänt? -Inget speciellt men jag vill bli kopplad till östersund. -Jag måste få veta vad som hänt? -Ja, jag och litet gäng ska kapa en av stadsbussarna i östersund och vill därför prata med polisen i förebyggande syfte. Här blev det först tyst en bra stund varefter polisen säger snabbt. -Kopplar dig till polisen östetrsund. Blev nu kopplad till länskommunikationscentralen i östersund. -Polisen östersund. -Hej, kan jag få prata med vakthavande. -Vad gäller det? -Jra är ute på uppdrag och vi ska kapa en buss här i Östersund. -Kopplar dig till vakthavande. -Vakthavande. -Hej, känner du till Befrielserörelsen och Jra? -Jo lite grann. -Bra, då ska du inte veta mer. Men vi ska kapa buss nummer 1 klockan 09,35 vid busstorget. -Okej då vet vi. -Tack, hejdå.
Så vid möttes några ur armen och radion anslöt också och med flggor och lite redskap, gick nu vi till busstorget för busskapning. Jag förde befäl och sa till två av “soldaterna” att ställa sig i vägen 5 meter före busshållplatsen. Bussen kom, tutade, och höll på att köra på de som stod där, körde runt dem och fram dit han skulle. Jag klev på och sa då att bussen är kapad och passagerarna behöver inte betala. -Nähä, alla måste betala, kliv av min buss. Sa han åt mig. Kände att så otrevliga är vi inte så jag klev av lika fort. Direkt får jag en mikrofon framför mig och en fråga: -Det där gick inte bra? På grund av av vad som hänt och varför det blev så fel, så har jag ingen om vad jag sa till reportern.
Vi grupperade om och jag ringde till chefen på bussarna och frågade vad som hänt. Han svor högt, och förklarade att de hadde bytt chaufför precis och han hadde missat och meddela den nya chaufören. Bra då visste vi vad som hänt. Vi skulle få ta nästa buss och han skulle meddela denna busschaffis vad som var på gång. Vi repade nytt mod och tog emot nästa buss. Jag hoppade på och började då med att fråga: -Har din chef pratat med dig om att vi ska kapa din buss? -Nej. Men va fan han jag tänka in jag fick ur mig. -Då gör vi det i alla fall! -Okej. Sa han, och vi var med på banan igen.
Vi var fem stycken ur armén som åkte med, och de som klev på behövde inte betala. För vi stod i vägen för betalautomaten. Några försökte i alla fall betala men då visade vi dem snällt till närmaste säte och berättade att pga nationaldagen i dag 12:e mars så bjuder vi er på denna resa. Då blev de glada och åkte med. På frösön försökte vi kapa den på riktigt för de var någon som glömt att ta med sig ett antal påsar skorpor vi skulle sälja under dagen. De var nu strax utanfö Gäddede. Busschauffören var jätte snäll men dit ville han inte köra.
När vi kommit till ändhållplatsen var det en stund innan bussen skulle åka igen så då passade vi på att ta några kort då vi stod framför bussen. Ett av dessa kort mms:ade jag till den nyhetsbyrån jag varskott att en busskapning var på gång. Berättade då också varför och vilka vi var. Det tog två minuter så ringer de upp mig och skrattar rakt ut. -Självklart, detta måste vi ha med, går det bra om jag publicerar din bild. -Ja det går jätte bra.
När vi sedan åkte iväg igen och kom tillbaka till busstorget var de dax för chaufförs byte. Avgående chaufför sa då till pågående. -Du bara så du vet den här bussen är kapad så gör som de säger och ta inte betalt av någon. -Okej, sa han och klev ombord ställde växelkassan under stolen och åkte iväg. Ryktet hadde nu spridit sig och vid nästa hållplats klev en repoter med filmkamera på och gjorde en intervju med oss om vad vi höll på med.
En efter mycket strul, mycket lyckad och uppskattad kapning!
August 17th, 2010 at 14:45
Jag följde med stor glädje busskapningarna (eller snarare försöket samt själva kapningen) via radio och digitala media.
I sanning – lyckat!
Samt roligt!
Good work herr slok****.